gold-isfm2.jpg

VÄLKOMMEN TILL BARKARBY KATTKLINIK

CAT FRIENDLY CLINIC GOLD STATUS

På Barkarby Kattklinik står katten i fokus och vi jobbar för att göra kattens upplevelse av veterinärbesöket så bra som möjligt.

 

Därför har vi valt att jobba för en certifiering som ”Cat Friendly Clinic” genom International Society of Feline Medicine (ISFM).

Vår Cat Advocate/vår kattansvariga djursjukskötare på kliniken är även en ISFM-certifierad djursjukskötare. Allt för att möjliggöra en så god hantering som möjligt av våra kattpatienter.

 

I denna certifiering ingår det att katterna undviker att stöta på hundar i möjligaste mån vid vistelse på djursjukhuset genom att de har ett eget väntrum, ett eget undersökningsrum och sitter på en vårdavdelning skild från hundarna, ifall de behöver stanna hos oss.

 

Det innebär också att personalen är utbildad i katthantering, tar hänsyn till katternas särskilda förutsättningar och vidareutbildar sig årligen för att hålla sig uppdaterade samt att utrustningen på kliniken är anpassad för katter och tar hänsyn till att de inte på något sätt kan jämföras med en liten hund.

CFC Gold logo for clinics (1).jpg

Cat Friendly Clinic är ett initiativ från en brittisk förening vid namn International Society of Feline Medicine (ISFM), som är den veterinära undergruppen till välgörenhetsorganisationen International Cat Care.

 

International Cat Care vill verka för att alla katter ska behandlas med omsorg, medmänsklighet och förståelse och därför vill IFSM, genom bl.a. detta initiativ, verka för att djurkliniker och djursjukhus, genom kunskap, förståelse och rätt hantering och utrustning möjliggöra bästa möjliga vård och miljö för katterna samt på så sätt minska stress och underlätta besöket för alla inblandade.

 

Certifieringen innebär i grund och botten en högre standard av kattvård eftersom personalen:

•    Förstår katternas behov och gör besöket på kliniken mer kattvänligt,

•    Förstår hur man bemöter katter och hanterar dem kattvänligt,

•    Har god kunskap om katter och utrustning som är anpassad för katternas vård.

 

Kliniken har alltså uppnått vissa krav på lokaler, utrustning, hantering, vidareutbildning etc., som ställs av ISFM, samt fortsätter jobba kontinuerligt med att utveckla kattvården efter dessa. För detta tilldelas man olika nivåer av certifieringar; brons, silver och guld, och för varje nivå finns det olika krav.

Inköpslista vid kattköp

När man skaffar sig katt så finns det en del saker som kan vara bra att ha och vissa måsten. Därför har vi gjort en liten inköpslista inför att katten ska anlända i sitt nya hem:

·       Matskål (Helst i keramik)

·       Vattenskål/drickfontän (Helst i keramik)

·       Kattmat (Helst samma som katten tidigare ätit)

·       Kattlåda (Helst liknande som katten tidigare använt)

·       Kattsand (Helst samma som katten tidigare använt)

·       Spade för att tömma kattlådan

·       Transportbur

·       Viloplatser/filtar/korgar

·       Klöspelare/-bräda

·       Leksaker av olika sorter

·       Belöning av någon form för att kunna träna katten

·       Eventuellt sele och koppel för att kunna gå ut med katten

·       Eventuellt halsband med märkning för att katten ska gå ute

·       Eventuellt päls- och klovårdstillbehör såsom borstar, kammar, klosax m.m.

 

Vad ska man tänka på när man köper kattunge?

När du skaffar dig en kattunge finns det en del saker att tänka på och en del saker som redan ska vara gjorda när du hämtar kattungen, vid som tidigast 12 veckors ålder (kattungar får inte lämna sin mamma tidigare än så).

Precis som att våra barn bör vaccineras mot vissa saker, vid vissa åldrar, så bör även kattungarna följa ett så kallat vaccinationsprogram. Kattungen ska vara vaccinerad vid 8 veckors ålder och skall sedan vaccineras igen vid 12 veckors ålder, så antingen ska båda vaccineringarna vara gjorda när du hämtar din nya kattunge, eller så är det du som ansvarar för vaccination nummer 2. Dessa vaccinationer ”boostras” sedan efter ett år och sedan med jämna mellanrum på 1 eller 3 år (prata med er veterinär om vad som är lämpligt för just er katt och dess levnadsförhållanden).

Din nya vän bör även vara chipmärkt och du bör som minst få med dig en blankett (ibland en hel stamtavla) som du som ny ägare fyller i och skickar in för registrering av ägarskapet.

Om det är en seriös säljare är kattungen även nyligen besiktigad och det kan vara viktigt att se till att den är utan anmärkningar. Om du är osäker på vad något betyder, fråga uppfödaren och om du vill vara säker, ta in en oberoendes åsikt. Köp inte något du inte är säker på att du kan ta hand om.

Det bästa är även om säljaren har försäkrat kattungen så att du bara kan ta över försäkringen eller teckna en försäkring som tar vid den gamla. Detta för att gardera sig mot dolda fel eller problem som uppkommer innan din nya försäkring träder i kraft efter karensperioder etc.

Kattungar brukar även avmaskas, så kolla med säljaren om vad som gjorts och om du ska göra något när katten flyttat in.

Tänk också på att katter som inte ska användas i avel bör kastreras för att undvika oönskade beteenden. Detta kan göras från och med 4 månaders ålder.

 

Hur ser vaccinationsprogrammet ut för katter?

Precis som att våra barn bör vaccineras mot vissa saker, vid vissa åldrar, så bör även kattungarna följa ett så kallat vaccinationsprogram. Kattungar vaccineras mot kattpest och kattsnuva första gången vid 8 veckors ålder och skall sedan vaccineras igen vid 12 veckors ålder.

Dessa vaccinationer ”boostras” sedan efter ett år och sedan med jämna mellanrum på 1 eller 3 år (prata med er veterinär om vad som är lämpligt för just er katt och dess levnadsförhållanden).

 

Bör man id-märka sin katt?

Ja, det tycker vi! ID-märkningen är till för att veta vem som tar hand om katten och vart den hör hemma.

ID-märkningen är en slags försäkring för att få hem er katt, oavsett om det är en inne- eller utekatt, om den springer bort, då chippets ID-nummer är kopplat till kontaktinformation till den registrerade ägaren.

För har man otur så har ens katt inte särskilt många särskiljande drag i övrigt som gör att man själv, eller för den delen andra personer, kan skilja den från andra katter (tänk svart katt utan några tecken), och om katten springer bort och hamnar långt hemifrån (inte ovanligt med katter som tagit sig in i någons bil och åkt med långa sträckor) är det inte säkert att folk känner igen den eller ser lappar om att den är bortsprungen, som sätts upp någon helt annanstans.

Se till att visa vem som är din kompis genom att ID-märka, så att ni alltid kan finna varandra!

Bör man kastrera sin katt?

Ja, om din katt inte ska användas till avel så rekommenderar vi kastrering.

Både han- och honkatter kan bli könsmogna redan vid ungefär 6 månaders ålder. Könsmogna katter kan markera revir, bete sig aggressivt och uppvisa löpbeteenden etc. Vill man undvika dylika ”problem” bör man kastrera sin katt.

Katter kan kastreras från 4 månaders ålder.

 

Vad är kattpest?

Kattpest orsakas av ett parvovirus och är en mycket smittsam, och ofta dödlig, sjukdom som kan drabba katter i alla åldrar. Parvoviruset sprids genom kontakt med smittade katter, och främst via urin och avföring. Inkubationstiden (tiden från smitta till uppvisande av symtom) är 4-6 dagar och viruset kan leva kvar i upp till en och en halv månad efteråt i kattens avföring.

Symtomen för sjukdomen bryter ofta ut plötsligt och kan vara t.ex. hög feber, aptitlöshet, slöhet, diarré och kräkningar. Om detta fortgår utan vård kan detta snabbt leda till döden pga. uttorkning. Viruset attackerar och förstör också kroppens immunsystem genom att påverka de vita blodkropparna. Därför kan katterna också få svåra komplikationer eftersom immunförsvaret satts ur spel.

Eftersom detta är en allvarlig sjukdom, som dessutom är mycket motståndskraftigt och kan överleva i miljön under lång tid, bör både inne- och utekatter i Sverige vaccineras för att undvika sjukdom.

 

Vad är kattsnuva?

Kattsnuva är ett samlingsnamn för infektioner i kattens luftvägar med symtom liknande en mänsklig förkylning, såsom nysningar, nedsatt aptit och feber och ibland även hosta, snuva, andningsproblem, ögoninfektioner och sår i munhåla och svalg. Sjukdomen orsakas oftast av herpesvirus eller calicivirus och kan drabba katter i en kronisk form, då de kan bli smittbärare under längre perioder. Oftast har dessa katter inga symtom själva, men smittar andra under tiden de bär på det.

Kattsnuva drabbar i första hand yngre katter och kan i vissa fall vara dödlig. Herpesviruset kan orsaka dräktiga katter spontanmissfall eller missbildade foster, och de kattungar som smittats under sin första levnadsvecka, eller i livmodern, dör ofta. Sjukdomsutbrott och spridning är vanligare i stora kattsamlingar

Eftersom detta kan vara en allvarlig sjukdom, som ofta smittar unga djur bör både inne- och utekatter i Sverige vaccineras för att undvika sjukdom.

 

Pälsvård

Att skaffa sig en långhårig katt kan kännas lockande, men man ska veta att den vackra, långa pälsen kräver ganska mycket vård. För borstar man inte en sådan päls, tovar den sig mycket lätt samt att katterna ju tar hand om sin päls genom att slicka sig och får de då i sig för mycket päls kan de få problem med mag-/tarmsystemet. Om pälsen tovat sig för mycket måste tovorna också klippas bort och vid riktigt allvarliga fall behöver katten få lugnande och klippas med klippmaskin för att inte riskera att skada katten.

Se till att vänja din långhåriga kattunge vid borstning från tidig ålder för att undvika problem längre fram.

Korthåriga katter sköter vanligtvis sin päls lättare, men kan behöva hjälp med borstning om de får i sig mycket hår och kräks hårbollar.

 

Var vill katter bli klappade?

Såklart så kan katter ha olika åsikter om det där med vart de vill bli klappade, men det finns några mer generella preferenser i alla fall. Generellt gillar katter att bli klappade på huvudet, särskilt på kinder, läppar och haka där deras doftkörtlar sitter, däremot gillar de mer sällan att bli klappade på baksidan av ryggen mot svansen eller på magen.

Det gör också skillnad vem som klappar, då man i studier sett att katterna sällan tolererar att djurägaren ”klappar fel”, men att de kan vara mer förstående till att en främling ”klappar fel”.

 

Vad är ”feromoner”?

Visste du att din katt meddelar sig med något som kallas feromoner?

Detta är doftlösa ämnen som frisätts från olika körtlar belägna på olika ställen på kattens kropp, t.ex. på kinder, haka, juver och tassar. Feromonerna kan meddela att miljön är trygg, om katten känner sig harmonisk med andra katter i hemmiljön eller visa på vilket revir de har, och olika körtlar släpper ifrån sig olika sorters feromoner. De i ansiktet sänder ut meddelanden om miljötrygghet, de vid juvren sänder ut signaler om harmoni mellan katterna och de under tassarna meddelar signaler gällande revir.

Det finns också feromoner som framställts på kemisk väg och används i en produktserie som heter Feliway. Dessa kemiska feromoner finns som spray och adapter för att hjälpa våra katter med att t.ex. trivas bättre hemma genom att sända ut signaler om att miljön är trygg.

 

Bör man försäkra sitt djur?

Hur man gör med försäkring är upp till var och en att ta ansvar för, men vi upplever att det är ett övervägande man som djurägare bör göra och att djursjukvård kan bli dyrt om man har otur.

Att ett djur blir sjukt eller skadar sig någon gång under sin levnadstid är inte helt ovanligt (precis som för oss) och en försäkring kan hjälpa till när kostnaderna blir högre än förväntat. Om man inte väljer att ha en försäkring bör man kanske överväga att ha ett sparande till sitt djur eller, om man varken har försäkring eller sparande till sitt djur, bestämma sig för vart man i sådana fall får dra sin ekonomiska gräns ifall djuret blir sjukt/skadat. Detta eftersom djurets livskvalitet måste upprätthållas och svåra beslut kanske måste tas till följd utav detta.

Man bör dock fundera på vilken hjälp man vill ha ut av sin försäkring och vilka förväntningar man rimligtvis kan ha på den. En försäkring är inte till för att täcka allt och innebär heller inte att du inte behöver betala någonting alls själv. Du måste alltid betala en så kallad självrisk vid en skada (och under en viss självriskperiod) och denna självrisk kan vara en fast summa eller en fast summa samt en procentsats på totalsumman för det medicinska ärendet. Detta är olika från bolag till bolag och kan vara värt att jämföra innan man tecknar en försäkring. För att ha en försäkring betalar du också en avgift samt har ett maxtak på vad försäkringen täcker/försäkringsår, och även detta kan vara viktigt att jämföra.

En försäkrings kostnader, eller vad den ersätter, kan också komma att ändras under ditt djurs levnadstid, så kolla noga upp försäkringsvillkoren innan du väljer ditt djurs försäkring.

 

 

Hur aktiverar man sin katt?

En katt är stundtals ett aktivt djur, och jag skriver stundtals, då katter gärna aktiverar sig i korta sessioner och vilar däremellan. Därför vill våra katter gärna leka minst 5 minuter om dagen, men helst 15-30 minuter om möjlighet ges.

Allra bäst gillar de lekar som simulerar jakt på olika vis, t.ex. då att leta efter sin mat eller att jaga diverse leksaker som på något sätt påminner om riktiga byten. Populära leksaker brukar vara olika former av möss, fjädervippor och saker innehållandes kattmynta m.m.

Man kan också på många sätt aktivera sin katt när det gäller utfodring genom att t.ex. inte utfodra den endast i en matskål utan istället gömma maten, sprida ut den hemma, lägga den i olika sorters aktiveringsleksaker etc. Det går också att använda maten till att lära sin katt, och öva på, olika tricks och grundläggande bra-att-kunna-beteenden.

Om katten har tillgång till att vara ute kan den många gånger aktivera sig rätt bra själv, men är man en innekatt kan detta vara svårare. Något som kan engagera katten och ge den nya intryck kan då vara att antingen lära den att gå i koppel, så att man kan rasta sin katt, och/eller att man nätar in sin balkong så att katten kan njuta av den friska luften i en säker miljö. Man kan även ta in saker utifrån för katten att utforska, för vi har väl alla varit med om att ens katt tyckte att lådan till det där man fick hem på posten var jätteintressant, och att den gärna utforskades en lång stund?

 

Katt med anorexi

Visste du att ett vanligt symtom på att en katt inte mår bra är att de slutar att äta? Detta kallas med ett finare ord för anorexi, som betyder brist på aptit.

Detta är alltså ingen sjukdom i sig, utan är ett symtom på något annat som stör katten, och det kan vara allt ifrån stress, illamående, njursjukdom, smärta etc. som orsakar anorexi.

Att inte äta är aldrig ett bra tecken när det gäller katter och en katt får inte gå särskilt länge utan att äta, då det kan ge problem såsom förlust utav muskler, viktnedgång, leverförfettning, försämrad läkning och försämrat immunförsvar, samt att risken för att katten snabbt blir sämre ökar om den inte äter.

 


 

 

 

Mask hos katt, bör man avmaska sin katt?

Om man bör avmaska sin katt beror helt på hur den lever sitt liv. Fråga din veterinär vad som rekommenderas för just din katt. Generellt så har kattungar nästan alltid mask och bör avmaskas. Utekatter bör även de avmaskas minst 1 gång/år.

De vanligast förekommande maskarna är rundmask och bandmask. Den vanligaste typen av rundmask är spolmask.

Katter påverkas på olika sätt av maskar beroende på ålder, immunsystem, livsstil och omgivning.

Symptom på att en katt har mask kan därför variera mycket, alltifrån att de är symptomfria bärare till att de tappar i vikt, blir tröttare, får glanslös päls, försämrad aptit, kräkning och slem i avföringen.

Spolmask kan smitta direkt mellan katter och då via ägg och larver i deras avföring men även indirekt genom att de äter ett bytesdjur som är smittat med larver. Bandmask smittar bara indirekt via bytesdjur.

 

Katter och fästingar

Det finns gott om fästingar i hela Mälardalen (inkluderar hela Stockholmsområdet). Fästingar är aktiva när temperaturen ligger över 5 grader dvs en stor del av året. En fästing är ett blodsugande kvalster som tillhör spindeldjuren. Fästingar suger inte bara blod ifrån katter utan även ifrån människan och andra djur. Det är viktigt att skydda både dig och din katt ifrån fästingar.  Fästingar trivs särskilt i fuktiga miljöer, i halvhögt gräs gärna nära vattendrag men egentligen går de att finna lite överallt i naturen.

Under fästingens aktiva säsong bör man skydda katten mot fästingar genom fästing-profylaktiska mediciner (finns både receptfria och receptbelagda preparat att välja bland). Vissa preparat är långtidsverkande medan andra verkar en kortare tid. Inget preparat tar helt bort fästingar ifrån din katt men de gör att katten får färre fästingar eller att fästingarna dör när det börjar suga blod.

Trots profylaktiska mediciner är det viktigt att även leta igenom din katts päls dagligen för att kunna upptäcka fästingar som klarat sig. Detta för att skydda både din katt och dig ifrån fästingburna sjukdomar.

Anaplasmos heter den sjukdom som katter kan få genom fästingar. Anaplasma är en bakterie som vissa fästingar bär runt på och när de suger blod ifrån din katt så förs bakterier över till katten. Vanligaste symptomen att en katt drabbats av Anaplasmos är feber, försämrad aptit, trötthet och ögoninfektion. Kontakta din veterinär som din katt har någon av dessa symptom.

 

Bitsår och bölder

Bitsår och bölder är mycket vanligt på utekatter som bor nära inpå andra katter. Sårskador på katter är nästan alltid orsakade av en annan katt. Det är sällan som hundar eller vilda djur kommer åt att bita eller riva en katt. En katt behöver oftast vara äldre och skröplig eller sjuk på något vis för att en hund eller ett vilt djur skall kunna komma så nära inpå att de kan orsaka en skada.

Bitsår och klomärken ifrån en katt är små och oftast svåra att upptäcka. Oftast upptäckts det att katten blivit skadad först när infektionen orsakat att en böld bildats eller först när bölden har spruckit.

Kattsår kan även leda till att katten får feber, blir hängig och ibland även börjar halta om såret sitter på ett ben. Boka tid för veterinärkoll om du misstänker att din katt varit i slagsmål efter att ha läst ovanstående. Oftast blir återhämtningen och läkprocessen kortare om man inte väntar för länge med att söka vård. Sätt gärna på en krage på katten så att han/hon inte kommer åt att slicka på såret/bölden då slickandet bara förvärrar situationen.

 

Tandsjukdomar och tandvård hos katt

Det är relativt vanligt att katter får tandproblem någon gång under sitt liv. De flesta katter får tandsten i någon utsträckning, vissa mer än andra. Tandstenen i sin tur kan leda till tandlossningssjukdom och tandköttsinflammation. Låt din katt äta torrfoder då tuggandet på de hårda bitarna mekaniskt håller tänderna rena. Ofta räcker dock inte torrfodret utan många katter skulle behöva tandborstning. De flesta katter accepterar tandborstning om man vänjer dem vid det i tidig ålder. Man bör borsta så ofta som möjligt, helst varje dag. Har man fått in rutinen och borstar tänderna ofta så ska inte själva tandborstningen ta mer än ca 1 minut per gång. Katter har dåligt tålamod och det ger bättre resultat om man borstar lite kortare stund men ofta än om man borstar sällan och länge. Går det inte att borsta tänderna så rekommenderar vi att man lämnar in sin katt för tandstensborttagning med jämna mellanrum. Vi på Barkarby Djurakut erbjuder alltid gratis tandkoll om man vill se om katten behöver ta bort tandsten eller om han/hon har någon annan tandsjukdom.

Tandsjukdomen FORL eller som den numera kallas TR (= tandresorption) är en vanlig tandsjukdom hos katt. Den kan tyvärr inte förebyggas på något vis. Vissa katter drabbas aldrig, andra får bara enstaka tand påverkad under livets gång medan några får många påverkade tänder.

Tandresorption betyder att tanden långsamt bryts ned. Nedbrytningsprocessen innebär att blodkärl och nerv i tanden blir blottad vilket leder till ilningar och smärta. Många katter visar inte tecken på att de har ont i munnen. Symptom som kan göra att man misstänker TR är; tuggar bara på ena sidan av munnen, tappar mat, sväljer maten hel eller undviker viss typ av mat som tidigare gått bra. Anda kan få ökad salivering eller börja slicka av sig päls pga frustrationen av munsmärtan. Misstänker man att katten har TR så bör man boka tid så att en veterinär/tandsköterska får undersöka kattens mun.

Katter får tyvärr ibland även tandfrakturer. Det är vanligare på utekatter men kan även hända innekatter som klättrar och hoppar ifrån klätterställningar eller högre höjder hemma. En skadad tand bör alltid undersökas av veterinär.

Oavsett om katten verkar ha tandproblem eller ej så är det bra att få munnen undersökt med jämna mellanrum. Tveka inte att boka in en gratis tandkoll hos oss! 😊

 

Förgiftningar

Det finns en hel del saker som katter inte tål eller som rent ut är giftiga för dem. Tecken på förgiftning kan variera beroende på vad det är katten är förgiftad av. Symptom som bör göra att man kan misstänka förgiftning är t.ex. ökad salivering, kräkning, påverkat allmäntillstånd, vinglighet, neurologiska symptom och plötslig trötthet. Kontakta alltid omedelbart din veterinär om du misstänker förgiftning.

Vanliga saker som katter blir förgiftade utav är;

Alvedon/paracetamol ( djurägare ger det utan att veta att det är mycket giftigt för katter)

Kylmedel (glykol)

Råttgift/musgift

Julstjärnor, flertalet typer av liljor, det finns många fler växter som är giftiga för katter därför bör man alltid kolla upp de växter man har i hemmet

Permetrin som finns i många fästing och lopp- preparat för hundar.

 

Diarre/kräkning hos katt

Diarre eller kräkning är relativt vanliga åkommor hos katt särskilt hos kattungar och unga katter. Det kan röra sig om infektioner (bakteriella eller virus-orsakade), om överkänslighet i mage/tarm eller att katten ätit något olämpligt.

Oavsett orsak så bör man uppsöka veterinär för att utreda vad kräkningen och/eller diarren beror på. Katter som kräks har ofta även försämrad aptit och den bör man få bukt med så snart som möjligt. Vänta inte länge med veterinärbesök vid kräkning då det ibland kan röra sig om stopp i magsäck eller tarm och det kan fort göra katten mycket dålig.

Att kräkas upp hårbollar då och då är däremot inget farligt och räknas inte som en sjukdom. Alla katter kräks inte upp hårbollar. Hos en del katter passerar pälsen ut via avföringen. Det händer dock i enstaka fall att stora hårbollar orsakar problem och i värsta fall fastnar i tarmen.

Hos kattungar och utekatter kan man börja med att avmaska dem om de enbart har problem med diarre. Man kan även ge foder för känslig mage för att se om avföringen blir bättre av det.

Utredning av kräkning och diarre inkluderar oftast blodprov, ibland avföringsprov och ultraljud. Hos kroniker kan man även behöva gå ned med kamera i magsäck eller tarm och ta biopsier.

© 2016 Barkarby Djurakut